Jag är inte den enda som har engerier som är ute och flyger och behöver jorda mig ofta.

Jag har lite ont i mina fötter och ibland känner jag mig bortkopplad från knäna. 

Jag har provat många övningar, och det fungerar men inte några längre perioder.  Jag har gjort alla från att plantera mig i jorden til att krypa ner i jordskorpan ner till mitten, använt kristaller.

Jag har faktist gett upp lite.  

Jag har förstått att det handlar inte bara om att jorda sig, det handlar ju lite om varför man flyr från sin egen kropp lite med.

Rädslor, minnen, trauman, livet, självkänsla och relationer.

Att Jorda handlar inte bara om att knyta an till Moder jord, det handlar om att känna sig hemma i livet med, att trivas i sin kropp och sin tillvaro. 

Jag har lagt märke till att när jag jobbar mycket med mig själv ökar behovet av att jorda och det är ju för att mycket rädslor och minnen bubblar upp till ytan när vi bearbetar och går vidare och släpper taget, det kan vara ganska jobbiga processer ibland och man flyr lite och blir lite disconnected med kroppen.

Jag har börjat se dessa episoder som nåt positivt och det känns lite lättare. Jag slutade försöka så himla mycket och då kändes det som att det lossnade lite. För mig handlar det nog om att göra göra saker här i livet som du älskar att göra, det är också ett sätt att jorda.

Jag gjorde en ganska lång meditation igår och det känns i kroppen idag, jag hade sparat ett tag.

Jag gjorde både en chakrameditaion med balansering och en självbehandling. Visserligen känns det att man kommit långt i sina processer men det finns mycket kvar, energierna känns inte lika brännheta längre och meridianerna låter inte som motorvägar i magen längre. I dag kämpar jag med att vara lika mycket i hela kroppen och inte så mycket utanför den :-)

När jag ger reiki känner jag att jag befinner mig i hjärtchakrat mycket och vid behandlinarna känner man att guiderna hjälper till mycket mer aktivt, det är svårare när man sitter själv i meditationen, men det tar sig :-)

//med kärlek