Jag kände att i mitt föregående inlägg kunde jag inte låta min egen antireligiösa inställning lysa igenom, det var inte meningen att vara negativ. Och det är så, jag har valt bort religion ur mitt liv, det är ett personligt val som passar mig, men det innebär inte att jag har en tro. Alla har en tro på något, och tror man inte på nåt ja då tror man ju på det! 

Det finns lika många former av tro som det finns människor, dvs. ca 9 miljarder. 

Det finns oerhört starka personer inom religionen som jag hyser respekt för och beundrar.

Våran FD ärkebiskop KG Hammar har svar på tal!

Har man en tro så styrker den dig och vägleder dig genom livet, den finns alltid där när du behöver den skall få dig att växa och bli en bättre människa.

En sann tro splittrar inte människor eller förkastar olikheter, den utövar inte makt och den har ingen kyrka, den ger sig aldrig rätten att skada eller offra sina medmänniskor, för den finns i ditt hjärta. All tro skall ha sin grund i kärlek och inte i text. Tro är något intimt och heligt för den som besitter den. Jag trivs bäst när jag får hålla den för mig själv men delar den gärna i form av healing och kärlek.

I hela mitt liv har jag sett religion föra krig eller peka finger.

Om du finner tröst och lycka i religion så är jag glad för din skull, vi vänder oss till det vi behöver när vi behöver kraft.

Jag har sett många ”djävlar” i mitt liv men tyvärr inga i andligheten, bara olikheter.

Vi är på väg in i en ny spännande tid där människor kryper ut ur sitt skal och utforskar krafterna och energierna dem själva besitter. Vårt medvetande växer, snabbt! Vi tittar framåt!

Det är inte alla som är bekväma med det helt enkelt.

Det innebär inte att det inte finns ett rätt eller fel i andligheten, bara ett större och längre perspektiv på våra problem.

Var på  kick off idag och fick med mig ett citat som passar  ämnet!

//med kärlek