I natt har jag suttit vak, det är vanligt att vi gör det på mitt jobb, palliativ vård är vård i livets slutskede. Det är skillnad på Palliativ vård i ett tidigt skede och palliativ vård i sent skede.

I ett tidigt skede är Reiki ett utmärkt komplement till den medicinska vården.

När någon går in i palliativ vård i ett sent skede på grund av hög ålder eller sjukdom då har man kommit till ett läge där det bara går på ett håll, kroppen börjar stänga av, läkare sätter ut mediciner och personen äter eller dricker oftast inte längre, utgångsläget är oundvikligt.

Att rent medicinskt eller näringsmässigt behandla en person som är Palliativ i ett sent skede är att förlänga ett lidande, jag har själv erfarit en person som låg inför döden i nästan en månad bara för att någon tyckte det var passade med näringsdryck, det handlade om några teskedar om dagen.

Jag ger alltså inte reiki i det skedet, av samma skäl som den medicinska vården sätter ut mediciner. Sen är det viktigt för mig att de som får reiki aktivt tar emot den och är medveten om att de får energi, även vid palliativ vård skall man ges möjlighet att tacka ja eller nej.

Däremot varje gång jag kommer till ett vak så ber jag guiderna att hjälpa personen på bästa sätt för att få ett fridfullt slut och en fin övergång till andevärlden.

Skulle jag mot all förmodan ge reiki så är det för att hjälpa personen släppa taget eller för att lindra ångest, men jag undviker det så mycket jag bara kan.

Däremot så har jag ju med mig mina energier vart jag än går och nätterna är alltid lugna och stillsamma. Det skall var så lugnt och smärtfritt som möjligt.

Efter dödsögonblicket så gör vi oftast i ordning kroppen, vi brukar be anhöriga välja ut kläder som de vill att personen skall ha på sig, sen tvättar vi av personen och sätter på de fina kläderna.  Oftast en fin klänning eller favorit kostymen. Man har ju knutit en del slipsar….

Ibland vill anhöriga vara med (inte så ofta på nätterna).  Jag känner själv att när man har jobbat kring en person en längre tid, behöver man få den sista stunden för ett avsked.

Ibland väljer anhöriga själva att sitta med, vilket jag rekommenderar, (det är gynnsamt för det kommande sorgearbete) då går vi in och avlastar och stöttar anhöriga.

Att få dö under värdiga former är precis lika viktigt som att födas i trygghet.

Det finns något vördnadsfullt med den här stunden, en ny resa har börjat…

//med kärlek