Att få hålla på proffessionellt med reiki är en gåva och att sitta och ge behandlingar och att utbilda är både givande och roligt, alla möten man gör är så värdefulla. 

Men så har du dem stunderna hemma med familjen när reikin har visat sig vara ovärderlig.

Min lilla pojke har haft barnepilepsi sen han var 7 månader gammal.  När man har barnepilepsi så krampar inte hjärnan för att den har en skada utan för att den blandar siganler. Man vet inte riktigt varför. Idag krampar han inte längre men han har problem med migränliknande huvudvärk, samt att han har en ADHD diagnos. Han är väldigt ljuskänslig och solen trots att den är så underbar kan bli för mycket för Lilleman och nu under den varma perioden så har det varit mycket migrän och gråt på kvällarna, han får sån huvudvärk så han kräks. Jag har försökt få honom att ta alvedon och ipren men han tycker att healing en fungerar och ber om healing istället.

Igår var det dags igen, Neno berättade att när jag tar i huvudet så blir huvudet alldelels varmt och det slutar göra ont, och några kvällar nu i veckan har lilleman somnat gråtande  i mina händer.

Igår gjorde vi en helkroppsbehandling, det dröjde inte många minuter innan ögon började klippa och han somnade, hunden kommer alltid och lägger sig bredvis oss, och de som fått reiki hos mig har träffat min medhjälpare Darko (en stor alaskan malamute).

Han somnade för natten, vi fick bära in honom i sängen, och vi fick en underbar stund, jag känner den i hjärtat än.

Barn är så tacksamma att ge reiki och energierna går snabbt in.

Reikin har liksom blivit en dynamik i min lilla familj, båda mina pojkar och hunden får regelbundet reiki, och här finns också den största gåvan, reikin blir så stark när man använder sig av dem kärleksfulla banden som finns i en familj,

//med kärlek